Långläsning Fl-berättelsen

Det hela började natten mellan söndagen och måndagen, måndagen var BF dagen. Förstod väl inte riktigt vad som var på gång först, hade ont och fick springa och kissa flera gånger. Jag var mest sur och tänkte att -Jaha ska det vara så här nu med!
Vid kvart i 5 insåg att det nog var på gång att det var värkar jag kände av. Här hade jag ju inte insett hur mycket mer ont det skulle göra senare. Låg och klockade, 7 min 5 min 8 min 5 min osv osv. Klockan 6 ringde hjärtats klocka detta skulle ju vara första arbetsdagen efter semestern och jag kunde meddela att det inte var dags att börja jobba riktigt än.
Måste ju berätta mina helt normala tankar medans jag låg och klockade. Den ena var -Varför skurade jag inte köksgolvet igår? Och tanke nummer två var varför har jag inget ica lösgodis hemma? Och sen -Kan man åka in på ica och köpa det innan man åker? NEJ det uteslöt jag tillslut. Inte okej! :)

Ringde till förlossningen innan han ringde jobbet, ta en panodil och en dusch sa dom där och så dyker ni in under dagen. Blev inte så mycket mer klok på det men men. Fortsatte klocka samtidigt som jag plockade lite, packade det sista och ringde efter mamma så hon hämtade Wilma. Satt vid datorn och sådär men vid halv tio bestämde vi oss för att åka. Alldeles för nervöst hemma!!!! Lämnade nyckel hos pappa och gav han lite uppgifter såsom ta in post och dra ut soptunna.

Framme vid sjukhuset fanns inte en enda parkering, hallå inte riktigt okej va? Kan ju tycka att det ska finnas parkering vid förlossningen. Tur som vi hade så åkte en bil så fick en plats.

In och fick träffa en väldigt menlös undersköterska. Jisses! Kändes som hon tyckte att jag skulle kunna och veta allt medans hon kunde stå där och inte säga nåt. Mitt blodtryck kollades och jag hade ett högt undertryck. En stund senare fick vi träffa en barnmorska. 2 centimeter vid det här laget och lång tid kvar! Vi checkades in på patienthotellet och fick tid att komma tillbaka klockan 19 för en blodtrycks koll om inte annat skulle hända innan. Fick också med mej 2 panodil och en dexofen för smärtlidring. Sen försvann väl större delen av dagen i ett töcken, låg i sängen mest hela tiden och hade ont.  

Strax före 19 knallade vi iväg mot fl igen, kollade trycket och det var okej nu. Ny tid klockan 22 igen och samma tabletter som sist för smärtlinding.

Nu började det bli intensivare och intensivare, vi fick iallafall i oss en rejäl kvällsmat och sen var det dags att gå igen. Jag hade bestämt mej för att nu fan går jag inte tillbaka det orkar jag inte!!! Fick komma in i ett undersökningsrum och vänta där ett tag. Mitt i detta dyker en grå och krullig tant in i rummet -Jag ska bara kolla handfatet jag!
Öh okej? Jaja hon tände ljuset i taket och kollade ner i handfatet innan hon släckte och gick igen.
Ganska snart kom en barnmorska in, helt underbar människa som det klickade med direkt vilket kändes väldigt tryggt. Sattes ctg,kollade blodtryck och undersökning. 4cm, yes vi fick stanna! Fick ett riktigt rum, rum nummer 2. Nu var klockan nån gång efter halv elva.

In och intog sängen, låg där en stund och hade ont. Pratade lite med bm om smärtlinding och kom fram till att vi skulle testa oss fram allt eftersom. Började med bad och det gillade jag inte, fick snarare panik av att ligga i det varma vattnet samtidigt som värkarna kom. Efter 3 stycken gav jag upp och klev ur. Undersköterskan ifrågasatte senare om jag ens hade varit i vattnet! :)
Tillbaka på rummet igen och ganska snart var det dags att testa lustgasen och den fungerade inte?! Dom höll på och krånglade och fick byta ut den tillslut. Väl dags att testa sen tyckte jag väl inte att den var nåt att ha och sen drog dom upp den lite och då vart jag illamående istället. Samtidigt tilltog smärtan rejält och vi trots att jag egentligen inte ville bestämde vi att dem skulle sätta epidural istället. Dropp sattes och jag fick satt ctg igen. Samtidigt tilltog värkarna ännu mera och ett till försök gjordes med lustgasen men med resultatet panik illamående. Undersökning igen och konstaterades att det var meninglöst med epiduralen nu för bebbe var på väg!!! Nu fick jag "stå ut" utan smärlindring, kramade spypåsen som jag hade i handen och var halvt hysterisk. Ville inte mera nu!

Sen drog det igång och detaljer från allt som händer här och nu stannar på rum nummer 2 och hos oss.
Hursomhelst så kom våran lilla Wilde till världen 01.29 och vägde 3665g och 52 cm. Våran fina fina kille som fick så mycket beröm av både BM och undersköterskan för han var så fin.

För övrigt så fick vi fel rum, allt krånglade i det och allt var slut så dom fick springa och hämta i andra rum och grejer.

Barnmorskan vi hade var helt underbar, tror det var meningen att vi skulle få henne därför det tog sån tid. Lagom peppande, lagom hård och samtidigt väldigt go i sättet. På morgonen kom hon in och kramade om mej och sa hej då. 

Älsklingen var helt underbar, klappade om mej och fanns där hela tiden. Var lugn och stillsam vilket kändes tryggt. Älskade <3

Sen visste dom inte riktigt vart dom skulle göra av oss och klockan halv 6 efter att vi fått våran "firar bricka"  och allt var kollat&fixat bestämdes det att vi skulle stanna kvar på rummet. Älsklingen fick gå till hotellet och sova två timmar medans jag fick sova med bebbe.

Redan på natten hade jag bestämt mej för att jag minsann skulle hem så efter att vi fått klartecken att allt var bra med Wilde så packade vi ihop oss och tog våran inte ens ett halvt dygn gamla son med oss hem. Ett beslut som var helt rätt eftersom allt har fungerat fint.

Behöver jag tillägga att jag numera är den absolut lyckligaste människan i hela världen? Ingenting som saknas längre.



 


Kommentera

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0