Vilse i skogen

Igår bar det ju som sagt av ut till pappa och när vi anlände till pappa begav vi oss ut i skogen. Pappa följde med som vägvisare. Det var blött och varmt i skogen och tillen början var väl heller inte svampskörden så stor. Men valpen var lyckligast i hela världen, hon älskade skogen!!! Hon hoppade i vattenpölar,hoppade över träd och rullade bland blåbärsbuskarna. Och vi gick och vi gick....Till slut var liksom vägen borta men pappa fortsatte gå och tillslut var det bara lingonris och ljung överallt, inte en väg inte en svamp. Då frågade jag -Är vi vilse nu? Får ett njaee jag ser ju ingen väg till svar. Med andra ord vilse, vi gick och gick gick men till slut minsann återfanns den förlorade vägen efter vad som kändes som ungefär 2 evigheter och även ett fin fint kantarellställe så vi fyllde på påsen :) Slutet gott allting gott kunde man tro men icke för min del då jag var totalt sönderbiten av bromsar som bet genom mina tjocka leggins. 5 stora bett har jag fått och det bli ju inte små bett på mej direkt, igår kväll hade jag så ont i låren, nu är jag mest öm och dom är stenhårda och kliar. Det största bettet skulle jag gissa på är ungefär 15cm rätt över. Dessutom är 4 av dom placerade på baksidan låren så jag måste sitta på dom, inte skönt!! Jag hatar broms!!! Dessutom måste jag väl skamset erkänna att skogspromenaden gav mej lite lätt träningsvärk i typ ljumskarna, totalt ovan vid terräng. Så igår var det synd om mej eller ja det är fortfarande synd om mej.. Wilma plockade jag nog ett helt fotbollslag av fästingar ifrån men inte en enda hann sätta sej utan tog dom bara ur pälsen. Det är ett djur som jag avskyr nästan lika mycket som bromsen.


Det goda med promenaden är detta såklart och det resulterade i en god kalops + 2 påsar i frysen.


Idag står jobbkväll på schemat och innan det tänkte jag försöka städa golvet i barrummet så vi kanske kan börja lägga golvet där. Är bra om vi får det klart och ser om något paket med plattor ska lämnas tillbaka nästa gång vi ska till karlstad. Annars hinns nog inte så myket mer med, tycker aldrig jag hinner nånting innan jag ska börja 2 även men största fördelen med att jobba kvällen är ändå sovmorgonen, trodde jag aldrig ens jag skulle säga men eftersom jag tydligen har blivit riktigt morgontrött för första gången i mitt liv så förstår jag också meningen med att sova till typ 10-11. Förut var en riktig sovmorgon 8-8,30 nångång och sov jag längre fick jag nästan panik för att ha sovit bort dagen.



Idag är det bara två veckor kvar tills vi ska titta på krypet igen, gissa om jag längtar?? ♥

Kommentera

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0